Söndag kväll igen!

Jösses vad helgen går fort, jag som skulle göra så mycket saker fick bara hälften gjort. Ändå tycker jag att jag har sprungit i turbovarv.

I morse kidnappade jag min dotter hemifrån och tog med mig henne ut på en promenad igen, dimman låg lågt, kallt i luften men ändå rätt skönt. Fåglarna kvittra och jag började njuta av vår promenad, helt plötsligt blev jag viktlös, båda fötterna flög åt sidan, och jag lade mig *poff* rakt ner på marken.

Fniss, över mig stod dottern och drog i mig och sa "ojojoj hur gick det", då kände jag mig gammal. Jösses det lät som hon talade till en gammal tant, då vakna nåt inombords, äsch, jag klarar mig själv, det sa jag alltid som liten och se det ville jag säga idag med.

Inte är jag lika smidig som förr, men eftersom jag är rundare nu så borde jag ju landa mjukt, men ack och ve, det gjorde jag inte. Och kroppen har många muskler och jag har gjort en liten sträckning på andra sidan landningen.

Men jag var viktlös en 100 dels sekund. :-)

Jojo så kan det gå när kärringen är ute och skall försöka spänsta, sen blev promenaden lugnare och jag gick på kanten för det var riktigt livsfarligt fläckvis på aslfalten.

Hoppas er vecka blir mysig.