19 augusti 2006

Idag, en dag jag vill glömma fort.


Grått, grått och sen blev det ännu gråare.
Regn, mer regn och en massa regn.
Barnen bråkar, och bråkar lite till och bråkar det inte så slår de varandra
Tonårsdotter och pappan bråkar och jag får medla hela tiden.
Det öser ner ute, precis som det gör inne.
Jag gråter, helt slut som diplomat är jag nu, jag förstår båda men jag kan inte ena dem om de inte vill.

Jag vill bara stänga in mig och drömma mig bort med hög musik och mycket färg, lite pilleripillpyssel och ännu mer färg.

Men köket skall iordningsställas, kyl och frys kom idag, de andra grejorna (diskmaskin, micro och fläkt) fortvarande restade, suck. Allt från frys och kyl skullel packas ut, när jag väl hade gjort det så kommer vi på att man inte får starta frysen och kylen på 4 timmar, suck, in med allt i garaget där vi kommer att ha de gamla grejorna.

Jag är trött på tjafs, gnäll, missunnsamhet, avundsjuka, grin, jagningar, slagsmål, retningar, pilla hit och dit allt för att retas, skvallringar och bara en massa negativt.

Jag vill ha lugn, ro, glädje, skratt, kanske lite tur att semestern är slut och allt skall återgå till ordningen.

Nästa semester skall vi inte ha en massa projekt på gång utan kanske kunna njuta av att vara lediga.

4 kommentarer:

  1. Ja sånna där "härliga" dagar längtar vi tillbaka till våra mysiga dagar i huvudstaden...
    eller hur? ;)

    Stor kram
    M I N D I

    SvaraRadera
  2. Jadu, det är nedräkning till skolstarten här med. Tillbaka till ordningen. :-) Lås in dig i pysselhörnan och skapa loss! Kramis!

    SvaraRadera
  3. Åh vad jag önskar att du finge lugn och ro och bara pyssla!
    Tror att det är viktigt att ta det lugnt emellanåt, men det är så svårt att se det när man är mitt uppe i allt.

    Många stora kramar
    Annika

    SvaraRadera
  4. Usch ja, såna där dagar finns det då och då. Det blir som en slags missunnsamhet som sprider sig bland familjemedlemmarna. Surt. Det har hänt att jag stampat med foten och samlat familjen och sagt "hallå, nu slutar vi! Jag också. Tänk på hur vi uppför oss mot varann". Far -tonårsdotter är eget litet fenomen jag känner väl till... När ni är klara med ert kök tycker jag ni ska sätta er ned och bara ta det luuuuugnt en lång, lång stund! Men jag är helt övertygad om att ni kommer att tycka det var värt slitet. När det är klart.

    SvaraRadera